HÅR. Har ni hört talesättet att en kvinna alltid vill ändra sitt hår när hon går igenom en känslomässig förändring? Tror inte jag kan komma på ett enda undantag till den regeln så här på rak arm. Själv är jag mäkta sugen på kopparrött, efter att ha haft min naturliga färg i två år (lade dock några slingor i somras) och samma långa, odefinierade frisyr. Jag vill ha tillbaka min skarpa lugg, en riktigt frisyr och en häftig färg. Med min fräkniga spökhy borde koppar vara helrätt. Eller vad tycker ni?