den vida byxan

2010-10-18 @ 20:13:15
mode / detaljer

 

TREND. Stuprörsbyxan har sedan 10 år tillbaka hållt svensken i ett stenhårt grepp. Modehusen har gång på gång försökt återinföra vidd runt benen men gått bet; stuprören har kommit för att stanna. Tills nu. För första gången på flera år känner jag mig sugen på något annat än leggings och tights, och när byxor som är lite mer smickrande intar scenen kan även en inbiten byxhatare som jag känna mig inspirerad. Flera par hänger redan i min garderob, och fler lär det bli, för jag tror att både den helvida byxan och den med kickflare äntligen fått återfäste. I höst ser vi dem hos många av modehusen, där Chloé biter sig starkast fast i minnet. Och till våren hakar ännu fler på så det är bara att vänja sig. Bär upp den gör man bäst med små tighta jumprar eller stora lösa klänningar över.







Ditt namn:
Kom ihåg uppgifter

E-mail: (publiceras ej)

Hemsida/blogg:

Kommentera här:






Emma är en 24-årig, modegalen astrofysiker och hobbyfashionista, inhyst i en överfylld walk-in-closet på gott och ont någonstans i det gröna Göteborg, med en förkärlek för nätshopping, svarta hål, högklackat och party på onsdagar.
I bloggen återges livets highlights och missöden från ett evigt optimistiskt och livsbejakande perspektiv, där modets höjdpunkter, musikens guldkorn, humorns bakgårdar och det helgalna studentlivet tillhör favoritämnena. Detta samsas med modeanalyser, kosmologiska fenomen och sjukdomar du inte visste att du kunde ha.
Här blandas inredningsidéer, pyssel och drinktips med mina egna upptåg, både till vardag och till fest. Du får se min garderob, mina kreativa äventyr och mina tankar klädda i ord. Du lär dessutom se en hel del av mitt stora modeintresse, min snustorra nörd-humor i form av filmklipp och lustig arkitektur, och följa min jakt på de perfekta högklackade guldpumpsen.

Alla bilder som visas i bloggen är mina egna om inget annat anges. Förutsatt att du frågar först samt länkar tillbaka mig så får du gärna låna dem. Detsamma gäller citering av texter.

© Emma Hå 2008 - 2012