FOP
2010-05-08 @ 15:51:50nöje / fascinerande
SJUKDOM. Jag, som lätt hypokondriker, oroar mig för det mesta. Men få sjukdomar ter sig så mardrömslika som Fibrodysplasia ossificans progressiva, eller FOP som det förkortas. Det är en sjukdom där en gen som styr skelettillväxten muterat, vilket gör att kroppen förvandlar sig själv till ben. Det är som Medusas fula anlete; råka ut för ett trauma och stelna för evigt. Förbeningen kan nämligen utlösas av saker som slag, operationer och andra skador i kroppens vävnader.
Bilderna på skelettet hos FOP-patienter får rysningar att gå genom min kropp. Man ser hur revbenen är sammanväxta, lederna täckta av ben och ryggraden stelnad i vidriga poser. Dessutom finns ben på helt andra ställen än där de bör finnas; stora flisor i kroppens mjukdelar, organ inneslutna i deras egna små skellet. FOP-patienter lever sällan lika länge som friska personer, då de såsmåningom, vilket var fallet med Harry Raymond Eastlack (1933 - 1973) som vid sin död endast kunde röra läpparna, förlorar rörligheten i alla leder, inklusvie bröstkorgen. Detta leder till andningsvårigheter och en långsam kväningsdöd.

Harry Raymond Eastlack donerade sitt skelett till vetenskapen och
detta finns nu att beskåda på Mutter Museum of the The College of Physicians of Philadelphia
Som sagt, mardrömmen själv personifierad. Din kropp börjar förvandlas till ben och du kvävs långsamt innuti ditt eget bröst. Som tur är, så är sjukdomen extremt sällsynt, och drabbar bara en på 2 miljoner. I klippet ovan kan ni dock följa en av personerna som drabbades, en tjej vid namn Ashley. I ett avsnitt av Outsiders som gick på kanal 5 för några år sedan görs även ett reportage om en svensk pojke med FOP. Titta på det här. Jag hoppas verkligen att ett botemedel, eller iaf en lindring mot denna absurda sjukdom kommer till dagen snart, för detta lidande önskar jag inte ens min värsta fiende.
källa: wikipedia
Men gud vad läskigt!
Hej Emma. Jo, jag har tröttnat på att blogga. Min karriär blev inte så lång :P haha Är på sätt och vis sugen på att fortsätta men endå inte. Är inte heller säker på att jag vill lämna ut mig själv på internet så mycket. Även om tex facebook är samma sak egentligen. Vi får se..