Elsas Mode
2010-04-17 @ 13:18:42nöje / recensioner






CHICKLIT. Det är nog inte många som missat Sofi Fahrmans debitroman "Elsas Mode". Själv tyckte jag att bara namnet på boken var så fantasilöst och kasst att jag inte bemödade mig med att ens försöka läsa den förrän jag såg den på rea för en tjugolapp. Och redan efter första sidan har mina fördomar besannats; en medioker författartalang som bygger sin story helt på namedropping av designers, personer och platser som redan finns. På ett ställe figurer till och med bokens författare själv i handlingen. Ett riktigt pinsamt krypa-under-täcket moment.
Att boken handlar om en ung tjej med modedrömmar, som bott i New York och driver en modeblogg är direkt kopierat från Sofis egna liv, och man undrar om detta är en självbiografisk bok eller inte. Men trots bokens uppenbara brister, trots att det känns som en produktplaceringsproduktion av stora mått, kunde jag inte lägga ner den. Jag fastnade och läste hela boken från pärm till pärm på mindre än 20 timmar. När man ser namn man känner igen, även om det känns krystat och fejkat, är det en helt annan känsla än att läsa en tid- plats- och kulturneutral bok. En person om 10 år finner nog boken mest som en massa oförståeligt babbel, men jag, som är den del av precis samma verklighet som Elsa, med samma a- och b-kändisar, ja till och med samma tv-program, nattklubbar och andra fenomen, som är högst tillfälliga, känner mig delaktigt på ett unikt sätt. Elsa känns trots, eller kanske på grund av, likheten med Sofi själv som en äkta person, en person som utan tvekan skulle kunna dyka upp i media-Sverige utan förvarning.
Så boken får ett medelbetyg, trots att jag inte alls behövde veta att den blåa ögonskugga som Elsa använder kommer från Mac, eller att hon gärna äter fester runt på Sturecompagniet, eller att hon spotade Sofi Fahrman på V eller att Marc Jacobs är en trevlig person. Utan för sin förmåga att dra ner läsare, få de delaktigta, att man känner att man är med, att man lär sig något om verkligeheten, att det helt enkelt inte känns som en skönlitterär bok, utan som en väg genom livet som vem som helst kan ta.
Jag har den hemma, men har inte läst den än. Måste göra det snart så jag vet vad alla snackar om :)
Har varit lite nyfiken på den där boken. Men inte tillräckligt nyfiken för att köpa den men efter att ha läst din recension så kanske det blir ett köp ändå. (Helst på rea då..haha)