barnaga - accepterad uppfostringsmetod?

2010-04-21 @ 18:21:26
livsstil / samhälle & miljö
DOKUMENTÄR. Jag sitter just nu och kollar på en dokumentär på svt-play, och fullkomigt kokar av ilska. Den handlar om hur människor verkar ha lättat på sina moraliska värderingar när det gäller att slå barn i uppfostringssyfte. Ett fall som gick till domstol för ett tag sen uppmärksammas, där en man slagit en pojke hårt i ansiktet. I en nätomröstning med 150 000 deltagare tyckte 90% av han gjorde rätt, och han kan till och med stå på gatan utanför där folk applåderar åt honom för hans civilkurage. Pojken som blev misshandlad fick inte ens en advokat, utan fick försvara sig sjäv så gott det gick i rättssalen.

Jag mår illa. Visst kan småbarn vara rent ut sagt förjävliga, och de blir bara värre ju äldre de blir. Men våld löser inga problem! Våld föder våld, våld föder missbrukare, depressioner och "misslyckade" vuxna, vilket undersökning efter undersökning visat. Det är aldrig, ALDRIG okej att slå ett barn! ALDRIG! Det dras paralleller till tv-programet "Nannyakuten" där en mer auktoritär syn på barnuppfostran förespårkas, men den som sett programmet vet att det handlar om gränser, indragning av previlegier och straff som inte åsamkar skada, utan som inbjuder till eftertanke, fritt val och ansvar för konsekvenser och som dessutom står i rimlig proportion till "brottet".

Är det okej att slå en människa i huvudet för att han åker skate board på fel plats? Det anser uppenbarligen många. Men är det okej att slå till en pensionär som röker i en busskur? Eller en kostymnisse som pratar i mobiltelefon i biblioteket? Jasså inte? Men det är alltså okej att ge barn örfilar. Men om barnet är väldigt olydigt då, är det okej att ge det en starkare örfil, eller ett slag, eller kanske en spark? Eller alla tre? Är det okej att behandla barn som något mindre värt än en vuxen? Gäller inte de mänskliga rättigheterna för barn?

Det krävs inte mycket för att inse det absurda i dessa människors resonemang. Det är nästan uteslutande människor i medelåldern och uppåt som är för detta brutala sätt att disciplinera de små, vilket när min personliga teori om att de är gamla och bittra och vill hämnas på världen för vad de själv utsattes för som barn. Jag håller med om att det blivit stökigare på gatorna; klotter, ungdomsbrottslighet, barnvåldtäckter, vandalism osv men samtidigt har den psykiska ohälsan hos barnen ökat. Om vi då skulle börja slå dessa sjuka barn för att få dem att uppföra sig, skulle det vara som att försöka släcka en brand med bensin. Bensin och vatten är ju nästan samma sak eller hur? Precis som barnaga och gränssättning är.

Titta på dokumentären här, den ligger ute till och med 15 augusti.





Av: Bella

Håller med dig till hundra procent! Barn är barn och vuxna är vuxna. Dessutom föder våld inget annat än mer våld. Så det så.

2010-04-21 @ 21:42:14
http://bellastyckotank.blogg.se/
Av: Gröna Anna

Ja, vilket mörker. Och i Frankrike är det värre: http://sydfranskby.blogspot.com/2009/11/smisk-pa-stjarten-eller-stryk-helt.html
http://sydfranskby.blogspot.com/2009/04/gratande-barn.html

2010-04-21 @ 23:11:37
http://metrobloggen.se/gronaanna
Av:

as braaa inlägg. aahah. nanny e ju bra! man tror att dom e hårda, men de sätter gränser. dt behöövs vafan. sedan när barnen vet vad som gäller kan man släppa på dem lite..:)

det är sant det där me agandet. om barnet gör fel, t.ex ramlar o slår sig så får de stryk efterråt HAHAHAH
så synd

2010-05-08 @ 22:56:06
http://psychedelique.blogg.se/
Av: Vaha

För mig är det solklart att aga bör införas in. I ett uppfostringssyfte är det utmärkt. Jag skrev ochså ett inlägg om detta.

http://vaha.blogg.se/2010/may/aga.html#comment

2010-05-17 @ 09:39:05
http://vaha.blogg.se/

Ditt namn:
Kom ihåg uppgifter

E-mail: (publiceras ej)

Hemsida/blogg:

Kommentera här:






Emma är en 24-årig, modegalen astrofysiker och hobbyfashionista, inhyst i en överfylld walk-in-closet på gott och ont någonstans i det gröna Göteborg, med en förkärlek för nätshopping, svarta hål, högklackat och party på onsdagar.
I bloggen återges livets highlights och missöden från ett evigt optimistiskt och livsbejakande perspektiv, där modets höjdpunkter, musikens guldkorn, humorns bakgårdar och det helgalna studentlivet tillhör favoritämnena. Detta samsas med modeanalyser, kosmologiska fenomen och sjukdomar du inte visste att du kunde ha.
Här blandas inredningsidéer, pyssel och drinktips med mina egna upptåg, både till vardag och till fest. Du får se min garderob, mina kreativa äventyr och mina tankar klädda i ord. Du lär dessutom se en hel del av mitt stora modeintresse, min snustorra nörd-humor i form av filmklipp och lustig arkitektur, och följa min jakt på de perfekta högklackade guldpumpsen.

Alla bilder som visas i bloggen är mina egna om inget annat anges. Förutsatt att du frågar först samt länkar tillbaka mig så får du gärna låna dem. Detsamma gäller citering av texter.

© Emma Hå 2008 - 2012